skip to main |
skip to sidebar
Du min vän i livet.
Vincent har börjat bli en vän till mig. Den älskade lilla minimänniskan som börjar bli så stor. Vi skrattar ihop som bara ett barn och en förälder kan göra tillsammans. Vi pussas och kramas ofta. Han börjar alltmer kunna saker själv. Och han vill göra det själv. Så mycket att utforska också. Ibland kan jag bara titta på Vincent och tänka hur kunde han ligga i min mage för 17,5 månad sedan? Så lång tid har gått och jag fattar inte hur han kunde bli så stor så snabbt. Numera har jag en vän bredvid mig när jag går. En pojke som jag är så stolt över att vara mamma till.
Har funderat massa på det men det känns så trist att behöva studera det jag ju faktiskt redan har i praktiken och är det jag vill jobba med bara för att svenskarna kräver det på papper :/ men ja, får lär absolut behövas om vi flyttar hemöver :)
SvaraRaderaKramar
Det är så härligt med barn och få uppleva alla åldrar! Tänk att snart är min yngsta 1 år och äldsta 20 år! Underbart crazy! :)
SvaraRaderaKram på dej
Visst är det häftigt! Och ju äldre de blir ju närmare vänner blir man - hoppas jag! ;)
SvaraRaderaJa en vän har dem verkligen blivit, så fantastiskt fint är det <3
SvaraRaderaBB- väskan är inte packad ännu men efter gårdagens MVC- besök är det verkligen dags att ta tag i det :)