Min älskling på förlossningen när värkarna pågick. Du och jag mot världen älskade!
Minns ni hur mycket man försökte förbereda sig inför det som skulle komma? Att bli en liten familj. Att förbereda sig är bra när man står inför att bli förälder men oavsett hur mycket man förbereder sig så har man ingen aning om vad som väntar en. Att bli förälder är det mäktigaste jag någonsin upplevt. Den totala smärtan byttes ut i en slags harmoni där vi svävade på den där omtalade bebisbubblan som tyvärr inte alla upplever pga olika orsaker. Första tiden var som en dimma för mig där jag försökte finna mina sätt att ta hand om Vincent. Ja varje minut handlade om honom första tiden. Jobbigt och underbart !
Som nybliven förälder ägnar man all tid åt sitt barn och det är lätt att glömma bort att se sin partner och visa kärlek.Något som jag tror på är att finna tid till kärleksrelationen mellan sig och sin partner. Då får man tid att bara rå om varandra.Jag och Mikael bestämde oss när Vincent var 2 veckor att vi behövde några timmar bara han och jag. Vi gick på ett restaurangbesök och pratade om våra upplevelser kring förlossningen m.m. Det var så skönt att få prata ut med honom för det hade vi inte haft tid till innan. Vincents farfar och farmor tog hand om honom och han sov hela tiden i princip. Sedan när Vincent var runt 3 månader så var vi på ett restaurangbesök och kryssningen jag pratat om. De gångerna har också gått väldigt bra för Vincent och jag och Mikael har fått tid att verkligen se varandra.
Jag tänkte dela med mig lite tips för er som funderar på att ha barnvakt:
- Ring inte barnvakten.(Då kanske du kommer börja sakna barnet så mycket att du vill avbryta.
- Ha gärna en barnvakt som känner barnet väl det tror jag skapar trygghet.
- Ta med snuttefilt och andra saker som barnet känner igen från ert hem.
- Njut, njut och njut, kom ihåg att relationen till din partner är viktig.
När man vill börja ha barnvakt är upp till var och en. För oss har detta varit väldigt bra för vår relation. Kom även ihåg att detta är bara tips!
Hahaha ja ett bi kanske det är ja nu när du säger det =) ja tänk va den lilla saken kan vara spännande =)
SvaraRaderaHej Anna!!! Tusen tusen tack, vad glad jag blev!
SvaraRaderaSv; Ja, det är mitt första barn, men när jag och min man träffades så hade han tre sen tidigare. Men deras mamma lever inte, så jag har levt med dom längre än hon tom.
SvaraRadera