söndag 24 juli 2011
Tankar
Igår hade vi premiär på sittdelen. Det var populärt!
Jag tycker verkligen det är väldigt tragiskt det som hänt i Norge. Men livet stannar inte, inte ens för dem som är drabbade. Livet fortsätter med brustna hjärtan och traumatiska minnen för dem som är drabbade. Men jag kan inte ta på mig en kappa av ångest för att andra människor blir drabbade. Människor blir drabbade av ångest, depressioner, svält,krig, död osv varje dag. Varje dag lever människor med smärta. Jag kan känna medkänsla och tycka att det är väldigt tragiskt. Det jag inte kan göra är att låta det ta över min själ och bli deppad av det. Om jag skulle fungera så kan jag aldrig börja arbeta som socionom. Då skulle jag vara sjukskriven.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kul att det var poppis med sittdelen! Vi ska ta ner vår sittdel från vinden idag för att testa bara, sen väntar vi nog några veckor med att använda den. Ska försöka vänta tills han blir fyra månader i alla fall, men han tycker att liggdelen är himla trist nu (när han är vaken) och dessutom växer han snart ur liggdelen :p
SvaraRadera