Jag är nästan övertygad om att det är fosterrörelser jag känt. Oftast känner jag det när jag ligger ner och vilar eller ska sova. Det är som att något vibrerar inne i magen. Min lilla trollunge! Det känns bra att känna detta, då vet jag att den rör sig och förhoppningsvis mår jättebra därinne.
Igår kväll bad jag Mikael att lyssna när jag kände dessa rörelser. Han känner dem inte men däremot hör han grejjer innefrån bebis hus (som inte är tarmarna). Häftigt! Jag vill med höra. Vi ska låna ett stetoskop snart och se om vi kan höra hjärtljud m.m. Sedan är det ju bara ett par veckor tills vi får se vår bebis igen. Den 11 oktober ska vi på Ultraljudet. Ska bli jättekul!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9/1, så det är ett tag kvar ändå, men den som väntar på något gott... ;) Och ja, det var säkert fosterrörelser du kände, gud vad mysigt :)
SvaraRaderaVad mysigt!! kommer ihåg första gången jag kände Leo, som en "fisk" som snärtade till ungefär ;)
SvaraRaderaHopas allt är bra annars?!
kram
Åh, fy vad tråkigt :(
SvaraRaderaVad mysigt!!
SvaraRadera