Jag är inte rädd för att föda. Såhär går mina tankar inför förlossningen:
Maratonlopp Jag ser förlossningen som ett maratonlopp, jag kommer kanske vara tvungen att vara vaken i flera dygn. Det kommer växla mellan värkar och paus och under pauserna är det viktigt med vila och återhämtning för att ta sig vidare i loppet.
Mat och vätska För att jag ska fortsätta att ha energi är det viktigt att fylla på energiförrådet. Detta ska min sambo påminna och hjälpa mig med.
Att vara positiv Jag tror att det är otroligt viktigt att försöka hålla sig positiv och ha positiva tankar under en förlossning. Att exempelvis tänka att för varje värk är man en värk närmare sitt lilla barn.
En fantastisk upplevelse Jag tror det kommer att vara en fantastisk upplevelse helt enkelt!
Att föda och Att möta förlossningssmärtan av Gudrun Abascal rekommenderas till er andra gravida. Boken Att föda är min favorit av dessa.
Det finns dock en sak som jag är orolig för och det är när det kommer att starta, att inte veta innan när det kommer att smälla till. När det smäller till tror jag att jag kommer vara lite som i extas, att äntligen är det dax! Samtidigt tror jag att jag kommer att vara nervös. Inte rädd men nervös för att man står inför något så stort som man aldrig varit med om tidigare och inte ens genom alla förberedelser i världen kan förbereda sig till 100%. Den där nervositeten finns redan inom mig nu.
Ni som är gravida och läser min blogg, hur tänker ni?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi tänker rätt lika du och jag.. sen om det blir så.. det vet man ju inte! :) MEN..vilken häftig upplevelse det blir!! Den saken är säker!
SvaraRaderaJag tänker ungefär som du och tänker vara noga med att förbereda mannen på hans uppgifter så han vet vad han ska göra :)
SvaraRaderaSkönt att veta att någon finns vid ens sida som stöd o det är nog det viktigaste för mig! :)
Så tänkte jag också, jag var livrädd för att vattnet skulle gå ute på stan eller liknande :) eller att allt skulle hända just när man är som tröttast. Hoppas det går bra när det är dags!
SvaraRadera