Jag sitter just nu och äter min frukost. Har funderat på det här med att leva i livmodern som min lilla pojke gör just nu och som vi alla har gjort innan vi påbörjade detta liv utanför. När vi hade högläsning sist i boken Att föda(Gudrun Abascal) så fanns där ett kinesiskt citat som lyder på följande vis:
"Det tar 18 månader att anpassa sig till livet utanför livmodern, 9 månader i livmodern och 9 månader för att vänja sig av med livmodern"
Det är ett fantastiskt citat tycker jag. Och det får mig att tänka på att jag tror att många av oss fortfarande präglas av den tiden. Sådär 23 år efter är det för min del. 23 år efter så känns det skönt och tryggt att ligga i fosterställningen och skönt att vara/röra sig i vatten. Sedan tänker jag även på hur mycket energi det måste krävas av det nyfödda barnet med alla nya intryck och att leva i en helt annan värld än den gjort under hela sitt liv i livmodern. Lilla mirakel vad du kommer att få uppleva mycket nytt när du är ute och det kommer ta tid för dig att vänja dig.
Så sant så sant.. och utan magen nu känner man sig lite naken ibland och funderar när försvann magen? Man hann inte riktigt fatta de hela.. ja hela processen är en häftig upplevelse!
SvaraRadera