onsdag 4 maj 2011

Detta är min berättelse


Detta är något jag aldrig tänkte berätta om här i bloggen. Men nu har jag tänkt att det kanske kan hjälpa någon därute. Jag ammar inte Vincent. Jag gjorde det första veckan och jag trivdes aldrig med det. En dag när jag ammade så kom ångesten krypandes och då bestämde jag mig för att sluta tvärt. Jag har tidigare haft en djup depression och ätit anti-depressiva mediciner och lugnande. Pga min historia så vågar jag inte riskera att bli deprimerad igen. Det är så viktigt att jag stannar upp och tar hand om mig själv.

Första tiden efter att jag slutat amma höll jag på och pumpade ut mjölk men jag fick inte ut så mycket och jag har nu på senaste tiden insett att jag inte hade mycket mjölk till Vincent. Det viktigaste för mig är att min familj mår bra och det gör vi. Det spelar ingen roll att min son äter ersättning. Han är en nöjd bebis och går bra upp i vikt. Vissa mammor har ångest för att de inte kan amma av olika anledningar. Jag fick ångest av att amma. Vi har alla våra berättelser. Detta var min.

11 kommentarer:

  1. Det var exakt samma för mig jag fixade 1½vecka sen slutade jag tvärt när jag fick ångest av att amma! Min son klarar sig jätte bra med ersättningen oxå och han mår prima!
    Hade knappt heller någon mjölk att ge han..

    Vi som inte ammar ska det inte ses ner på! Det är en ända stor folkhets om ammning.. Vi försökte iallafall!

    Kram L

    SvaraRadera
  2. Det funkar inte för alla och alla tycker inte att det är mysigt och amma. Och det har ingen annan med o göra. Som man säger, BÅDA ska ju må bra. mår inte mamma bra så mår inte bebis bra. Du försökte ju iallafall :) Kram

    SvaraRadera
  3. En till här som inte ammade mer än en månad. fylls av ångest och krav från alla omkring kändes det som.
    tror nog att jag hade mjölk men jag hade mer ångest över att jag aldrig visste om maja var mätt eller ej när hon skrek.. hon tuttade hela tiden och hade inet den bästa sugtekniken så mina bröstvårtor var som stora blodblåsor.

    Jag gav upp, på min mans inrådan och så fort jag förlikat mig med tanken på att INTE amma infann sig LUGNET.
    Nöjd mamma, nöjd bebis.

    Och det har aldrig varit några problem kring maja för att hon fått flaskan!

    man kan försöka men, Man ska inte stånga sig blodig när det finns alternativ.. sa en kollega till mig o det fick mig att må bättre!! :D

    SvaraRadera
  4. Fint att du berättar, och ärligt talat tycvker jag inte alls att det är en så stor "grej" :) vet hur många som helst som inte ammat. Själv känner jag snarare tvärtom att man får ta mer skit om man ammar länge (som jag...)
    Alla gör som de känner för och passar bäst för både mamma & barn :-) och jag minns själv hur jobbigt jag tyckte det var i början med att få det att funka... hihi!
    Kram

    SvaraRadera
  5. Exakt samma här med.
    Lillan går helt på ersättning och mår superbra. Började pumpa efter 3 dagar, jag slutade amma bla för att jag fick så himla ont och fick därmed ångest. Pumpade i en månad sen sa min barnmorska till mig att sluta pumpa och bara ge ersättning. Min barnmorska är super!
    Kände även ångest när jag pumpade, den försvann direkt när jag slutade pumpa. Kändes som en befrielse.

    Amma är helt enkelt ingenting för mig.

    SvaraRadera
  6. Ni var en sån härlig liten familj och Vincent en sån lugn och fin bebis!

    Vi ska också ha smörgåstårta, som vi ska beställa, och sen lite fika i form av Gille-kakor och kanske några bullar..? Och så kaffe och the och läsk såklart ;) Men vet inte om man ska ha vanlig tårta också? Det blir kanske för mycket..? Kram

    SvaraRadera
  7. Samma för mig med, fick ångest och mådde dåligt. Nu har vi nästan gått över helt på ersättning och jag mår mycket bättre. :) Ammar på nätterna men fyller på med ersättning där med :)
    finns så mycket åsikter från moralkärringar, bara att skita i det. mår bebbe bra mår mamma bra och tvärt om :)

    SvaraRadera
  8. Tack vad snäll du är :)

    Du gjorde helt rätt som slutade direkt med amningen om det gav dig ångest. Jag ammar ju River på heltid så att säga förutom när jag jobbar 2 timmar 2 gånger i veckan, då äter han ersättning för jag fick grym ångest av att pumpa istället, det är knasigt hur det kan vara men det är som du säger, alla har sin berättelse :)

    SvaraRadera
  9. Amningen kan verkligen vara ångestfylld...
    Jag själv del-ammar och har gjort de enda sedan hon föddes för att hon var så liten och ibland blir hon inte nöjd förens hon får lite. Vissa barnmorskor försöker "övertala" en att man bara ska amma men då säger jag att de viktigaste är att Millie är nöjd och att hennes mamma mår bra och detta blir vi båda nöjd av. Och de är ju verkligen de viktigaste att både barn o mamma mår bra!:)

    SvaraRadera
  10. amning är verkligen ett laddat ämne. tror att du var väldigt klok som lyssnade på det du kände och följde det. alla har vi vårt sätt, det som passar oss bäst.

    SvaraRadera
  11. Är mamman glad så är bebisen glad och det är ju det viktigaste! Själv ammar jag Lilly men jag funderade mycket på amningen under graviditeten, jag trivdes inte riktigt med tanken på att man skulle ha en bebis snuttandes på rattarna för dom hade ju alltid bara varit en sexuell grej i mina ögon. Men det ordnade sig när bebisen kikade ut...

    Däremot har vi ersättning hemma om det skulle krisa någon gång tex att jag måste iväg och inte har pumpat och fryst in eller om hon inte skulle bli nöjd :)

    SvaraRadera